måndag 9 juni 2014

Stop och belägg

Jag har än så länge bara hunnit bläddra så smått i denna bok;


Men den är helt briljant. Även om en inte är ett endaste dugg intresserad av vare sig tenn, koppar eller mässing. Då undrar ni ju genast vad det är som är så briljant med denna bok. Jo, det är för att den innehåller formuleringar som denna; Och brons var av yttersta vikt eftersom man kunde tillverka vapen av brons - och krig var ju då som nu en av människan omhuldad sysselsättning.
 
Bild lånad från Magasin 5

Nå, jag tänkte att jag skulle ta oss in i tennstopens värld.

Bild lånad från Auctionet

För om vi tittar närmre på begreppet stop så upptäcker vi det genialiska med det. Jag kan inte säga exakt när tennstopen började tillverkas, men för enkelhetens skull säger vi flera hundra år sedan.
    Vad är det som är så spännande med stop då? Bortsett från att du kan dricka mjöd ur dem?
Jo, det är ju faktiskt en måttenhet. Stop, liksom kanna.
     Det innebär att ett stop är i runda slängar 1,3 liter och en kanna är 2 stop. Mindre stop delas helt enkelt upp i halvstop, kvartstop, halvkvarter osv ned till det minsta måttet "jumfru/jungfru" som är en 1/4 kvarter = 1/32 kanna = 0, 08179 liter.


Men det tar inte slut där. För in i beräkningen kommer även terrinen, som allt som oftast hade en volym av 3 stop.




söndag 8 juni 2014

Mer porslin

När jag i förra inlägget skrev om svenska serviser så nämnde jag aldrig Mariebergs porslinsfabrik.


Det kan ju kanske vara på sin plats att jag passar på att nämna att på 1780-talet, innan fabriken lades ner, så köptes den upp av just Rörstrand.

Eftersom jag nu är inne på porslin så bläddrade jag lite i denna bok;


En bok som främst tar upp det europeiska porslinet under 1700- och 1800-talet. Men författaren listar även några av Kinas dynastier och har avsatt ett avsnitt för japanskt porslin.
     Kinaporslin är en outgrundlig källa till bryderi så jag lämnar det därhän och citerar istället ett stycke i boken, rörande Sèvresfabriken.


För att göra en lång historia kort - Den Kungliga fabriken i Vincennes flyttades till Sévres. Den hade det dock inte så lätt, ekonomiskt sett och "Ett edikt utfärdades med förbud för vem det vara månde att tillverka, måla, förgylla och t.o.m. sälja porslin. De få fabriker som redan arbetade under privilegier tilläts inte att använda annan färg än blått /.../ Man var 1766 tvungen att mildra strängheten i denna lag och varor i blått och vitt blev tillåtna i alla fabriker, däremot icke förgyllning. Figurer var helt och hållet förbjudna."
     Vidare går det att läsa om hur Marie-Antoinett särskilt tyckte om smala vaser, avsedda före endast en blomma. Men vad gäller det här förbudet kring porslinstillverkning så ledde konkurrensen från de andra fabrikerna till att endast Sèvresfabriken fick tillverka porslin, dock var det (tack och lov) inget som någon brydde sig om och vid revolutionen avskaffades alla sådana förbud.

Ibland kan det kanske vara lite svårt att skilja fabriksmärkningarna åt då de kan tyckas snarlika om en inte har något att jämföra med.


Till exempel Meissen, som inte enbart är enormt kopierad utan det finns även andra fabriker som använder sig av svärd som märkning.






fredag 6 juni 2014

Svenska serviser

För rätt länge sen damp det ner en bok från ICA bokförlag, här hos mig. De flesta inom retrosvängen känner till den som en bibel och som porslinsporr. Jag pratar nämligen om Svenska serviser 1950-1975 av Michél Carlsson och Urban Orzolek.


En bok som inte enbart listar olika servisdekorer och modeller;


eller visar upp vackra bilder på porslin vi känner igen eller dekorer vi aldrig sett tidigare.


Författarna tar nämligen även upp historiken kring de kändare porslinsfabrikerna och summan av kardemumman är lite att de flesta ingår i samma koncern - utom Gustavsberg.
      För att göra en lång historia kort; Arabia är dotterföretag till Rörstrand, Göteborgs porslinsfabrik köptes av Rörstrand i början på 1900-talet, på 30-talet gick Rörstrand ihop med ALP (Linköpings porslinsfabrik), på 60-talet blev Rörstrand uppköpta av Upsala-Ekeby, som då redan ägde Gefle och Karlskrona och på 80-talet slumpade det sig så att Rörstrand kom att ingå i Hackman-koncernen och senare övergick huvudägarskapet till IittalaGroup.  Smårörigt, men oerhört intressant ändå. 

Boken innehåller även en prisguide, som kanske inte är helt aktuell - boken trycktes 2010. Priserna baserar sig iallafall på slutpriser på tradera och utgår från medianpriserna för mattalrikar, minus fraktkostnaderna. Men jag tar mig en titt och konstaterar att en av mina favoriter, Tuff-tuff, från 60-talet, skulle betinga ett pris på 135-240 kr.




På Tradera ser jag att dekoren tillskrivs Marianne Westman, boken upplyser oss dock om att det inte ännu finns någon upphovsman/kvinna angiven för denna servis.
      Det dyraste priset jag hittade var 495 kr och det billigaste 169 kr, bland de senast avslutade auktionerna.

En av de serviser jag aldrig har sett tidigare är Trafiklekskolan från 50-talet;



 Som syns överst i högra hörnet.
Den har inte heller något angivet pris i prisguiden och jag gissar på att det beror på att den är ovanlig, snarare än att den är så oeftertraktad att ingen köper den.

Det jag saknar i boken är vilka delar som ingick i en servis, annars är den toppen att ha som referenslitteratur.


Den finns att köpa hos tex Bokus och Adlibris.



torsdag 5 juni 2014

Stjärna, sa ni

Och nu kommer det inte att handla om design eller retro. Inte om musik, film eller konst. Nu kommer det istället att handla om chips.
Jaja, ok, Estrellas chipspåsar kan väl gå under designkonceptet.

Det är nämligen som så att hos Den rockande kocken kan en tävla om en låda chips. Aa, ni fattar, svårt att motstå.

Med risk för att varumärkesplacering (som inte är meningen utan jag blev bara nyfiken) så kan jag ju passa på att nämna att Estrella grundades redan 1946 av Folke Andersson. Dock handlade det om bananimport. På 50-talet tänkte sig dock Folke att nu leker livet, nu ska jag dra till NY och se lite boxning. Ja, eller något ditåt tänkte han kanske... möjligtvis ... Där testade han och hans kamrat lite potatischips och så snipp snapp snut så börjar han tillverka chips här i Sverige.


Var tvungen att låna en liten retroannons
från Kuriosapaviljongen

Och en ifrån Radiomagma  








Art déco och Auctionet

Auktionssajten Auctionet har startat en youtube-kanal. Bland 7 st klipp så finns där bland annat ett där du kan lära dig lite om Lisa Lars...