I ett tidigare inlägg yrade jag på lite om skivors monetära värde. Men ja, det finns ju annat man kan göra med skivor - bortsett från att lyssna på dem eller sälja dem ... Ibland när jag varit på loppisar och köpt en kartong med vinylskivor för en tjugolapp, så har det ju funnits med skivor som saknat fodral. Jag har klurat lite på användningsområde kring dessa, men så kom jag ju att minnas Hajk och detta lilla pyssel.
Att smälta en vinylplatta i ugnen. Jag tror jag hade 100 grader. Nu formade jag den här med hjälp av händerna. Först la jag den på en kopp tills den trillade ihop över koppen och sen formade. Ett annat alternativ är att lägga skivan över en skål, så sjunker den ihop in i skålen istället. Men det stora tricket är egentligen att lacka in och utsidan, så att hålen försvinner och man kan använda den som till exempel en liten sockerskål.
Och när läget är tvärtom - tomma fodral utan skiva, så varför inte ställa dem på en tavellist - som konst. Eller rama in.
Totte Wallins Kanotsyndromet, tycker jag, bildmässigt, passar bra i de flesta sammanhang.
Då ska vi se vad jag kan luska fram om Tommy Nilsson. Ptja, inte mycket. Ingen stor hit på Tradera, kan vi konstatera.
Glenn Miller då - Jodå, det fanns ett antal exemplar och olika utgåvor. Högsta värde hade en samling skivor ihop med Readers Digest, som låg på 300. Annars är det uppskattade värdet 39kr + porto. Men som ni ser är antalet besökare lika med 1.
Vidare hade vi Lustans Lakejer och där ser historien likadan ut;
Inte så där extremt stort intresse. Tyvärr, för nog är de bra! Men Edvard Persson då, denna kultfigur och storstjärna?!
Nja, vi kan väl säga att intresset var måttligt. Och vad beträffar Talk of the Town likaså. Dock kan jag väl berätta att jag faktiskt fick 410kr för en Onkel Kånkel-CD, som jag köpt för 99kr i ett svagt ögonblick för att jag ville lyssna på Pizzaman. Nåväl.
Vill även passa på att uppdatera mitt misstag i videoklippet - den Pernilla Wahlgren-CDn jag pratade om gick för en helt annan summa. Jag låg lite efter och höll inte koll ända till slutet;
Och så kan jag ju passa på att visa beviset på att jag inte alls yrar när det gäller Sandelin och Style;
Jag säger då det. Jag är rätt övertygad om att säljaren inte var helt beredd på den slutsumman.
Jag avslutar med att berätta att den dyraste CDn just nu är en Rammstein i specialutgåva, som har ett bud på 2300kr. Flest bud, som ensam CD, har just nu - japp, en Style-CD, som är uppe i 189kr. När det gäller vinylskivorna är det - om man bortser från samlingarna - en skiva med Quatermass, som fått ett bud på 1350kr. Flest bud har en Rolling Stones-platta, som är uppe i 253kr.
Och jag var faktiskt tvungen att googla. Nu vet jag inte hur man exakt ska översätta Heavy Prog, men Quatermass spelade i alla fall progressiv rock, där på 70-talet.
