Underbara Nora

Det är ett lite tag sedan, men visst har jag passat på att besöka Nora och då är det ju nästan obligatoriskt att kika in hos Ylwa och Nora Diversehandel.

    Om du har funderingar på att besöka denna underbart pittoreska och härliga stad så kan jag rekommendera att du gör det den 20e maj, för då är det Antik- vintagemässa & byggnadsvårdsmarknad. 

Men så lite bilder ifrån diversehandeln och exempel på vad du kan finna där. Och då tittade jag aldrig in på det tillhörande "Loftet".

En liten... väska/fodral som kostar 50 kr, en vacker vas som kostar 170 kr, en blå karaff som kostar 160 kr

En liten bordslampa som kostar 100 kr, en blå plastkanna som ostar 80 kr, 3 st ljusstakar som kostar 190 kr.

Och så självklart; böcker av Maria Lang

Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth

Jag satt och bläddrade i en Femina, nr 44, 1952, med Hjördis Hjalmarsdotter Hjorth på framsidan

1952 beskrivs Hjalmarsdotter Hjort som "en av vårt lands mest kända textilkonstnärinnor." Och eftersom jag inte hittade så där fantastiskt mycket information om henne ute på www så tänkte jag att jag skulle bidra till arkivet och dela med mig av delar av artikeln. Sidan 31 är dock spårlöst borta.

klicka på bilderna för att förstora

Här ovan syns väverskan fru Lindqvist och Hjalmarsdotter Hjort, som enligt beskrivningen "är klädd i en jordfärgad kjol med lustig ficka /.../ till den bär hon en vit så kallad torparskjorta med vid ärm med stickningar." Och här nedan kan ni se ett exempel på en så kallad "lustig ficka" på ett annat plagg.

En gång i tiden blev Hjördis Hjalmarsdotter Hjort kallad "Sveriges Dior" och här finns en annan trevlig artikel om du vill läsa mer.

Gällande försäljningar och dagens värde på kläder och smycken av "Sveriges Dior" så kan ett resultat hos Auktionsverket se ut så här;

Rosa från Max Mara

Och om man vill vara sommarfin så ska man vara det i rosa;

En vacker dröm från Max Mara, som finns att skåda och inhandla på Auktionshuset Kolonn i Sundbyberg.

Modehuset Max Mara grundades 1951 av Achille Maramotti, som tyvärr gick bort här förut 2005 - 78 år ung. Maramotti var även en stor samlare av samtida konst och efter hans död grundades ett museum och en stor del av konsten finns nu där för att beskåda.

Maramotti diskuterar mode utifrån ett koncept som många kanske borde ta till sig ...
      "For us to be considered fashionable would be very dangerous, it is not chic for a woman to move violently from one way of dressing to another, just to keep up with trends." 

Att Mara kommer ifrån Maramottis efternamn är rätt givet, men lite mer spännande är det att det sägs att Max kommer ifrån en stilfull, men originell, karaktär kallad Count Max som bodde i regionen.
    Även Karl Lagerfeldt och Dolce & Gabbana har designat för Max Mara och Maramotti.

Klänningar minsann

För ett tag sedan, när jag var på "min" loppis hade de en liten rea och sålde ut alla kläder för 25kr/st. Jag tror att tanten i kassan ansåg att jag hade extremt dålig klädsmak, men jag kom iallafall hem med tre färgglada tantklänningar från 80- respektive 70-talet.

Men jag tycker ju att 80-talet kan vara lite roligt.

Vintage, Filmstjärnor och i samlingen finns

Har just tittat igenom vintagedelen av Bukowskis Vintage och Juveler-auktion, som är nu i dagarna.

Tyvärr ger jag katalogen endast 2 av 5 antikrummare på grund av att de sorterat den efter färg. Riktigt tråkigt att bläddra igenom sida efter sida med bruna kläder. Och visst känner man igen återrop från tidigare auktioner. Och visst är det modehus man inte alls imponeras över. Som man undrar lite varför det går in under vintage när de inte tar in härliga 70-talsblåsor från till exempel Lapidus. Men kanske är jag bara besviken över att jag inte hittade något jag bara mååååste ha ...

Så istället tänkte jag visa lite av vad jag samlar på;

 

Filmstjärnor. I alla dess former. Eller ja, kanske inte i sin egen kroppsliga volym, men allt som har med dåtidens Hollywood, eller ja, även de svenska filmstjärnorna, tyska, franska och så vidare.

För jag är uppvuxen med Svt:s matinéer. Fred och Ginger, Sickan Carlsson, Adolf Jahr, Tutta Rolf, Errol Flynn, Gunnar Björnstrand och Lena Söderblom. För Fröken April, det var min favorit. 

Klänningen som alla ville ha

Idag blev det en loppisrunda istället för antikmässa, men jag tänkte ändå visa lite bilder från mässan. Jag tänkte att jag börjar med det allra första objektet jag stannade till vid. Det där som fick mig att haja till och njuta lite.

Denna vackra skönhet som fanns hos Yesterdays (C01:66), en vintagebutik här i Stockholm. Och där fanns även denna kille, som gärna skulle ha fått följa med hem;

 

Om jag inte minns helt fel så var priset en tusenlapp. Klänningen kostade 600 kronor, men det spelar mindre roll för när jag sprang på min arbetskamrat och vän Evali så strålade hon glatt att hon köpt en klänning hos Yesterdays. Just det. Det var ju inte så svårt att gissa vilken!

Hos Sweden Antique AB (C02:31) var det en, får man säga cool?! blandning på ting, enligt mig.

Dessa miniatyrer fångade min blick där de stod på ett teakbord, passande, men om ni kikar i bakgrunden så ser ni till exempel lite halvfranska band och en guldförgylld spegel. En kombination som bara kändes helt rätt. Ja, de sålde även originalet av fåtöljen. Ägget. Fast i svart skinn. 

      Arne Jacobsen designade Ägget 1958 till SAS Radisson hotell i Köpenhamn.

Stjärnorna på galan

Idag blir det lite gala. Igår var det ju nämligen Golden Globes 2012. Och kläder innebär ju design och mångfald. På galor brukar man förvisso kunna se rätt snabbt vilken färg det är som gäller just nu och vad som är hett.

Med några få undantag verkar det som att slips kräver mer än fluga. Fluga är hett oavsett, medan om du har slips bör det vara med eftertanke;

 

 Viggo Mordensen, en liknande slips kan inte vara allt för svårt att hitta på second hand. Han bär sin MLK-pin, vilket hade kunnat betyda Marxist-leninistiska kampförbundet, iallafall om han nu befunnit sig i Sverige på 70-talet, men här är det ju Martin Luther King. Ewan McGregor har istället valt en smal slips á la 60-tal. De är inte lika lätta att loppisfynda eftersom smala slipsars popularitet ökat de senaste åren.

Annars var gult en populär färg i årets upplaga av galan. Mireille Enos bär Naeem Khan. 

 Naeem Khan är en amerikansk designer, som startade sitt märke runt 2003. Michelle Obama bar hans design på sin första State Dinner. 

Nu tycker jag ju inte att det gör någonting bättre, jag är nämligen rätt övertygad om att om du nu måste ha gult, så kan du säkerligen hitta en finare klänning på till exempel Old Touch.

Och så har vi två blå varianter;

Emily Deschanel i en knallblå skapelse från BCBG Max Azria och Kelly Osbourne som bär Zac Posen. Max Azria är en fransk designer och BCBG, som han startade i slutet på 80-talet, står för bon chic, bon genre. Nu är jag inte fransktalande, men fritt översatt; bra stil - rätt attityd. Zac Posen är en amerikansk designer, vars klänningar visats på diverse utställningar. Hans genombrott kom med en klänning han designat åt Naomi Campell. Dock var det väl kanske inte klänningen i sig, som resulterade i genombrottet - utan mer att den rosa skapelsen vandrade från bärare till bärare. 

     Nåväl, Emilys klänning ser till och med mer ut att vara av polyester än siden, och det är bara att leta bland sent 70-tal - 80tals-klänningarna på second handbutiken. Sprätta bort axelvaddarna och snöra upp midjan lite snett. Kellys klänning är så klassisk att även den går att hitta en liknande av, bland bortlämnade balklänningar.

(bilder: skärmdumpar från: Hollywoodreporter och Moviefone.)

Golden Globe i svensk press: AB, Expressen, DN, SvD.

När loppisfyndet blir vintage

Jag tänkte att jag skulle påminna om saker man verkligen kan fynda på loppisar, auktioner och secondhand. En av dessa saker är slipsar! Det finns nästan ingen anledning idag att köpa nya slipsar. Det är miljövänligt med secondhand, det finns ett jättestort överskott på slipsar och jag lovar att nästan i stort sett alla mönster, modeller och färger som du kan tänka dig någon gång har gjorts.

När det gäller slipsar så finns det ju slipsar och så finns det vintage;

När jag var på loppis för någon vecka sedan bara, såg jag den här - en Givenchyslips för 20 pix. Normalpris för en secondhand-slips från Givenchy Gentleman är kanske 300-400 kronor och uppåt. I USA, här i Sverige har jag inte så stor koll. Nu följde den aldrig med hem, så jag kan inte undersöka närmre ifall den är äkta, men jag mailade bilden till Herr Judit, som är en av Sveriges främsta vintagebutiker och fick rekordsnabbt svar från superkunnige C, på just Herr Judit. Han tyckte att den såg äkta ut av det han kunde se, men så finns det ju de som tycker det är roligt att flytta omkring etiketter. Jag kan väl säga att när jag höll i den så kändes den välgjord i materialet och tyngden. (note: den här slipsen är väl inte riktigt äkta vintage, då den (enligt mig) är för 'ung' för att kallas det - 80/90-tal)

Min dröm är ju att hitta en E. Marinella-slips på en loppis för max en tjuga. Secondhand-priset för en sådan slips ligger kanske på runt 600kr och uppåt och en ny kostar från 1500 pix och upp till några fler tusenlappar. För mig är det lite av en hobby det där, att gräva igenom slipshögarna i secondhandbutikerna och studera alla etiketter och försöka lägga alla skrädderier på minnet. För det finns oerhört många skrädderisydda slipsar ute i omlopp. Då kan man ju tänka på noggrannheten och tiden som lades ner...

Själv tycker jag att en ball slips kan vara lika snyggt som ett halsband och jag har en liten samling. Främst av de lite roligare från 70-talet. Som till exempel kan jag tycka att;

en kilt-inspirerad slips i filt, som dessutom är tillverkad i Skottland har den helt rätta punk-känslan.

Ciao